Australien

(-27°4' 135°)

Australien, officiellt Australiska statsförbundet eller Samväldet Australien (English: Commonwealth of Australia), är ett land på södra halvklotet bestående av fastlandet kontinenten Australien, ön Tasmanien samt ett antal mindre öar i Indiska oceanen och Stilla havet. Det är till ytan världens sjätte största land. Angränsande länder är Indonesien, Östtimor och Papua Nya Guinea i norr, Salomonöarna, Vanuatu och Nya Kaledonien i nordöst och Nya Zeeland i sydost.

I minst 40 000 år innan den europeiska bosättningen i slutet av 1700-talet var Australien befolkat av ursprungsbefolkningen aboriginer som tillhörde en eller flera av ungefär 250 språkgrupper. Sedan Australien blivit upptäckt av holländska upptäcktsresande år 1606 gjorde Storbritannien anspråk på Australiens östra halva 1770 och bosatte den inledningsvis genom en fångtransport till kolonin New South Wales från den 26 januari 1788. Befolkningen växte stadigt i flera decennier och kontinenten utforskades och ytterligare fem självstyrande kronkolonier etablerades.

Den 1 januari 1901 blev de sex kolonierna en federation som utgjorde Samväldet Australien. Man har sedan dess haft ett stabilt liberalt demokratiskt politiskt system som fungerar som en federal parlamentarisk demokrati och konstitutionell monarki. Förbundet består av sex delstater och flera territorier. Befolkningen på 23,9 miljoner är starkt koncentrerad till de östra delstaterna och är mycket urbaniserad.

Australien är ett väl industrialiserat land, är världens trettonde största ekonomi och har världens sjunde högsta inkomst per capita. Landets militära utgifter är världens tolfte största. Australien har världens sjätte högsta index för mänsklig utveckling och rankas högt i många internationella jämförelser av nationella resultat, såsom livskvalitet, hälsa, utbildning, ekonomisk frihet och skydd av medborgerliga friheter och politiska rättigheter. Australien är medlem av G20, OECD, WTO, APEC, FN, Samväldet, ANZUS och Pacific Islands Forum.

Namnet

Den holländska sjöfararen Abel Tasman gav huvudön, eller åtminstone norra och västra kusten, namnet Nya Holland när han utforskade området 1644. Den engelska kaptenen William Dampier använde också det namnet vid sina resor på slutet av 1600-talet. Nya Holland förknippades sedan med Australien, men holländarna gjorde aldrig några koloniala anspråk på ön.

Den svenska kartografen Daniel Djurberg menade att Nya Holland var felaktigt och menade att man skulle använda mer lokala namn. Han namngav Australien Ulimaroa 1776 i sin skrift Geografi, Sammandragen utur de Nyste och Tilförliteligaste Auctorer, och i de flesta av hans efterföljande kartor och skrifter. Daniel Djurberg menade att det var det maoriska namnet på Australien, efter en berättelse från James Cooks resor till Nya Zeeland. Efter detta kom namnet Ulimaroa att användas som namn på Australien på flera kartor publicerade i Sverige, Tyskland, Österrike och Tjeckoslovakien fram till år 1819.

Namnet Australien etablerades av britterna vid deras kolonisering. Den kommer av det latinska ordet australis, som betyder sydlig. Legender om ett okänt sydligt land, Terra Australis, cirkulerade redan under Romerska riket, och var vanliga i medeltida geografi, men de baserades inte på någon faktisk kunskap om kontinenten. Det nederländska adjektivet australische, i betydelsen sydlig, användes först av nederländska politiker i Batavia som referens till det nyupptäckta landet i södern, så tidigt som 1638. Den första engelska skribenten som använde ordet "Australia" var Alexander Dalrymple i An Historical Collection of Voyages and Discoveries in the South Pacific Ocean, som publicerades 1771. Med termen syftade han på hela södra Stilla havsområdet, inte specifikt kontinenten Australien. 1793 publicerade George Shaw och James Edward Smith Zoology and Botany of New Holland, där de skrev om "den stora ön, eller egentligen kontinenten Australien, Australasien eller Nya Holland".

Namnet "Australien" populariserades i boken A Voyage to Terra Australis av Matthew Flinders (1814). Guvernör Lachlan Macquarie av New South Wales använde sedan ordet i sina rapporter till England. 1817 rekommenderade han att ordet skulle bli officiellt, och 1824 gick förslaget igenom.

Historia

Kontinenten anses ha varit bebodd av människor under mellan 42 000 och 48 000 år. Ursprungsbefolkningen, kallad aboriginer, bredde ut sig över större delen av kontinenten och hade flera hundra olika språk och dialekter. Deras kultur var starkt präglad av kopplingen till jorden och naturen, och kännetecknades av väl utvecklade traditioner. varefter de sjönk snabbt i antal. Under åren 1836–1881 sjönk antalet aboriginer i Victoria från 5 000 till 770; stammen narrinyeri i Sydaustralien hade 3 200 medlemmar, men 1875 bara 511. År 1851 var aboriginerna sammanlagt 55 000 personer, 1881 var de nere i 31 700, av vilka 20 585 bodde i Queensland. 1899 fanns i Sydaustralien ännu 2 900, i New South Wales 3 200, i Victoria 400. Av tasmanierna, som 1803 var 5 000-6 000, dog den sista, en kvinna som hette Truganini, 1876.

Den första europé som nådde Australien var den nederländske upptäcktsresanden Willem Janszoon, år 1606, men regelrätta expeditioner dit inleddes inte förrän senare delen av 1700-talet. 1770 gick den brittiske kaptenen James Cook i land vid Botany Bay i närheten av dagens Sydney, och tog kontinentens östra två tredjedelar i besittning för Storbritannien. 1789 inleddes Australiens tid som straffkoloni - och under tiden fram till 1868, då bruket upphörde, hade totalt 160 000 män och kvinnor förts till ön som fångar. Under 1800-talet styrdes Australiens sex delar som kronkolonier. Efter 1850 skedde en stor invandring av britter som ett resultat av ullindustrin och guldrusher.

I maj 1900 antog det brittiska underhuset en lag varigenom Samväldet Australien (Commonwealth of Australia) bildades som självstyrande dominion i det brittiska imperiet från 1 januari 1901.

Australien deltog i såväl första som andra världskriget. Under första världskriget deltog uppemot 400 000 av Australiens dåtida manliga befolkning på tre miljoner, varav uppskattningsvis 60 000 dog och tiotusentals skadades. Även under andra världskriget deltog större australiska styrkor såväl i kriget i Asien och Stilla havet som vid västfronten i Europa. Efter andra världskrigets slut upplevde Australien en period av stark ekonomisk tillväxt och stor invandring av flyktingar och andra migranter från olika delar av världen. Under 1950-talet, en period som präglades av stor framtidstro, startades en rad stora nationella projekt, bland andra det kända vattenkraftsystemet Snowy Mountains Scheme.

Australien är i dag en konstitutionell monarki inom Samväldet, men numera finns endast få rättsliga band mellan Australien och Storbritannien. Statsöverhuvud är drottning Elizabeth II, som representeras av en generalguvernör. I september 2008 blev Quentin Bryce landets första kvinnliga generalguvernör.

Politik

Australien är en konstitutionell monarki och den brittiska drottningen Elizabeth II innehar titeln Drottning av Australien (och är därmed statsöverhuvud), en roll som är skild ifrån hennes roll som drottning över Storbritannien. Drottningen är i dagliga uppgifter representerad av generalguvernören och även om konstitutionen ger mycket verkställande makt till generalguvernören används den generellt bara i samråd med premiärministern. Det har funnits tillfällen då generalguvernören agerat utan premiärministerns inrådan, ett exempel var avskedandet av Whitlam-administrationen under 1975 års konstitutionella kris.

Statens makt delas på den federala nivån in i tre skilda områden och grupperingar:

• Den lagstiftande församlingen: Australiens parlament, bestående av drottningen (representerad av generalguvernören), representanthuset och senaten.
• Den verkställande: Det Federala verkställande rådet (generalguvernören, rådgiven av medlemmarna i rådet); i praktiken är medlemmarna i rådet premiärministern och de olika ministrarna, vars råd generalguvernören generellt sett alltid följer.
• Den dömande: Australiens högsta domstol och andra federala domstolar.

Detta är till stor del baserat på Montesquieus lära om en tredelad makt.

Parlamentet är ett tvåkammarparlament och består av drottningen, senaten (överhuset) bestående av 76 senatorer och representanthuset (underhuset) bestående av 150 medlemmar som alla valts i enmansvalkretsar runtom i landet. Representation i representanthuset är direkt byggt på befolkning (varje ledamot representerar en viss mängd befolkning som valt denna), medan senatorerna representerar de olika staterna (12 per stat, medan de federala distrikten, Northern Territory och Australian Capital Territory båda har två senatorer). Båda kamrarna väljs via val vart tredje år; men eftersom senatens medlemmar sitter på sex år så väljs hälften av dess medlemmar i varje val. Partiet med majoritet i representanthuset bildar regering.

Det finns tre större politiska partier: Australian Labor Party, Liberal Party of Australia och National Party of Australia. Oberoende politiker och flera mindre partier har uppnått viss representation i de olika delstatsparlamenten men fenomenet har generellt sett haft litet genomslag. 2007 vann Kevin Rudds Australian Labor Party valet och tog makten från den förra koalitionen som styrt sedan 1996. Australien har obligatoriskt valdeltagande med undantag för South Australia.

Delstater och territorier

Australien består av sex delstater och två större fastlandsterritorier. Det finns även mindre territorier som administreras direkt av den federala statsmakten. Delstaterna är New South Wales, Queensland, South Australia, Tasmanien, Victoria och Western Australia. De två större territorierna är Northern Territory och Australian Capital Territory (ACT). Generellt sett fungerar territorierna på samma sätt som delstaterna, men det federala parlamentet kan åsidosätta territoriernas lagstiftning. I kontrast till det åsidosätter enbart den federala lagstiftni…