Honduras

(15° -87°)

Honduras, officiellt Republiken Honduras (spanska: República de Honduras), är en stat i Centralamerika. Landet gränsar i väster till Guatemala, El Salvador och i söder till Nicaragua samt har kust i norr mot karibiska havet och en liten kustremsa i syd mot Stilla havet. Honduras har cirka 8 800 000 invånare och nästan hela befolkningen är katoliker. Tidigare var Honduras känt som Spanska Honduras för att särskilja det från Brittiska Honduras, numera Belize.

Historia

Före Columbus

Delar av dagens Honduras utgjorde historiskt den sydöstra delen av mayacivilisationen. Mayariket, bestående av Guatemala samt delar av dagens Mexiko, Belize, El Salvador och Honduras hade sin höjdpunkt under vad som kallas den senklassiska perioden från år 600–850 e.Kr. Då Christofer Columbus på sin fjärde resa över Atlanten nådde landets karibiska kust år 1502 var Mayarikets blomstringstid således sedan länge förbi, men ruinerna i Copán vittnar än idag om mayacivilisationens storhet. Honduras har fått sitt namn av kustområdets djupa vatten – hondo betyder nämligen "djup" på spanska.

Spansk koloni (1524–1821)

Efter ett relativt hårt motstånd från ursprungsfolket Lencafolket koloniserade spanjorerna till slut Honduras under 1500-talet. Lencafolkets ledare Lempira, som lett 30 000 man i hårda strider mot de spanska erövrarna och som mördades under fredsförhandlingarna 1538, har sedan dess kommit att bli en nationell symbol. Så till exempel bär landets valuta hans namn. Omkring år 1570 upptäcktes silver- och guldfyndigheter nära Tegucigalpa, vilket gav upphov till en maktkamp mellan de spanska kolonialherrarna samt britter och holländare. Spanjorerna fokuserade främst på Honduras inre områden medan britterna tog kontrollen över det karibiska kustområdet där mahogny utvanns med hjälp av afrikanska slavar från de karibiska öarna.

Självständighet och modern historia

Honduras blev självständigt 1821 och anslöt sig 1823 till Centralamerikanska federationen som dock upplöstes 1839, varpå landet återigen blev helt självständigt. Resten av 1800-talet och början av 1900-talet kom att präglas av våld, politiskt kaos och infekterade konflikter med grannländerna, i synnerhet Guatemala och Nicaragua. Inrikes slogs Liberala och konservativa krafter ständigt om makten, inte sällan med resultatet att militären ingrep med våld och själv tog över. Under mellankrigstiden infann sig dock ett visst lugn i landet och flera decennier av fred, stabilitet och relativ ekonomisk tillväxt följde. Under 1950-talet ökade dock militärens politiska makt återigen och mellan 1956 och 1982 styrdes landet av militären, även om ett flertal av regeringarna under denna tid formellt var civila.

År 1969 utkämpades under fyra dagar det så kallade fotbollskriget mot grannlandet El Salvador.

År 1982 kunde de första fria, demokratiska valen i landets historia hållas. Under 1980-talet var Honduras bas för gerillagruppen Contras som slogs mot vänsterregeringen i grannlandet Nicaragua. Honduras var under samma tid även allierat med salvadoranska regeringstrupper som slogs mot vänstergerillan FMLN i El Salvador. Trots att situationen i landet har förbättrats under 1990-talet och 2000-talet har Honduras fortsatt att plågats av politiska oroligheter och militären har fortsatt att blanda sig i landets styre. Så sent som 2009 avsattes presidenten Manuel Zelaya i en statskupp.

Honduras drabbades 1998 av orkanen Mitch som orsakade 5 600 människors död och skador för nästan en miljard amerikanska dollar.

Geografi

• Naturtillgångar: timmer, guld, silver, koppar, bly, zink, järnmalm, antimon, kol, fisk, vattenkraft
• Större städer är Tegucigalpa, San Pedro Sula, El Progreso och Choluteca.

Honduras är Centralamerikas tredje största land till ytan efter Mexiko och Nicaragua. Minst 75% av landytan klassas som bergig. I norr har man en lång kustremsa mot Hondurasbukten och karibiska havet som sträcker sig från gränsen mot Guatemala i väster till det flacka landskapet i Mosquitokusten i öster, där det bor mycket få människor. Nere i söder har man också en liten kust mot Stilla havet i och med Fonsecabukten.

Växt- och djurliv

Honduras har liksom övriga regionen ett mycket rikt växt- och djurliv. I landet finns till exempel mer än 6000 arter av kärlväxter, av vilka minst 630 är orkidéer. I landet lever 250 olika reptil- och amfibiedjur, 700 fågelarter samt ungefär 50 olika sorters fladdermöss.

I nordöstra Honduras växer låglänt regnskog och här återfinns naturreservatet Río Plátano som av Unesco är klassat som ett världsarv.

Politik

Enligt författningen från 1982 ligger den verkställande makten hos presidenten, den lagstiftande hos parlamentet och den dömande hos domstolarna. Presidenten, som är både stats- och regeringschef, väljs vart fjärde år i direkta val och får inte ställa upp för omval. Regeringen utses av presidenten. Den lagstiftande nationalförsamlingen, Asamblea Nacional, har en kammare med 128 ledamöter. Dessa utses i allmänna val som hålls samtidigt som presidentvalet. Honduras förvaltning är indelad i 18 departement som leds av guvernörer utsedda av presidenten. Departementen är uppdelade i distrikt som i sin tur är indelade i 298 kommuner.

Efter att Honduras uppnått självständighet från Spanien 1821 så har landet många gånger styrts av militären med endast korta perioder av demokratiskt valda regeringar. Sedan 1982 har dock fria val hållits men vid flera tillfällen har valen varit fulla av kontroverser och beskyllningar om valfusk. De senaste regeringarna har bestått av Nationella Partiet (Partido Nacional de Honduras: PNH), som blev störst i valet 2001; Liberala partiet (Partido Liberal de Honduras: PLH), som fick egen majoritet i valet 2005; och under de perioder när nationalister eller liberaler inte erhållit egen majoritet har det socialdemokratiska partiet (Partido Innovación y Unidad-Social Demócrata: PINU-SD), det kristdemokratiska partiet (Partido Demócrata-Cristiano de Honduras: DCH) och Demokratisk Enighet (Partido Unificación Democrática: UD) med ett fåtal mandat vardera fungerat som vågmästare.

De senaste sju presidenterna (samtliga sedan 1982) har kommit från endera PNH eller PLH som varit de två största partierna sedan 1902. Under 1900-talet har följande framgångsrika statskupper genomförts, oftast med stöd av militären, ibland med den utgången att en president från ett av de dominerande partierna har tillträtt, ibland med utgången att en partilös general utnämnts till president. Den nuvarande presidenten är Juan Orlando Hernandez.

1. 1903 med tillsättning av Manuel Bonilla, PNH
2. 1907 med tillsättning av Miguel Oquelí Bustillo, PLH
3. 1907 efterträddes Bustillo av generalen Miguel R. Dávila, partilös
4. 1919 under inbördeskriget ryckte Salvador Aguirre åt sig makten
5. 1919 med tillsättning efter inbördeskriget av Francisco Bográn, partilös
6. 1920 med tillsättning av Rafael López Gutiérrez, PLH
7. 1924 med tillsättning av Francisco Bueso, partilös
8. 1954 med tillsättning av Julio Lozano Díaz,PNH
9. 1956 med tillsättning av Juan Manuel Gálvez, PNH
10. 1963 med tillsättning av Oswaldo López Arellano, partilös
11. 1972 återigen med tillsättning av Oswaldo López Arellano, partilös
12. 1975 med tillsättning av Juan Alberto Melgar Castro, PNH
13. 1978 med tillsättning av Policarpo Paz García, partilös

2009 avsattes Manuel Zelaya på order av högsta domstolen vartefter Roberto Micheletti blev president enligt grundlagens successionsordning.

Statskupp 2009

År 2005 valdes Manuel Zelaya från PLH (det liberala partiet) till landets president. Under sin mandatperiod anses han ha rört sig till vänster genom att bland annat höja minimilönen och att gå in i det latinamerikanska samarbetet ALBA, som leds av Venezuela. Detta har vänt många i hans eget parti emot honom.

I Honduras har man aldrig hållit någon folkomröstning men till den 28 juni hade Zelaya utlyst en rådgivande "nationell opinionsundersökning". Utlysningen den 23 mars var dock inte korrekt gjord, eftersom den inte publicerades i den officiella tidningen. Opinionsundersökningen förbjöds av domstol den 27 maj därför att den ansågs strida mot grundlagen, i alla former, men den 25 juni utfärdade ändå Zelaya ett dekret PCM-020-2009 att den skulle genomföras.

Opinionsundersökningen gällde huruvida Honduras borde välja en konstituerande församling i syfte att skriva en helt ny grundlag. Onsdagen den 23 juni avskedade Zelaya arméchefen general Romeo Vásquez Velásquez då denne vägrade ansvara för logistiken av valurnorna vilket traditionellt är militärens uppgift. Landets Högsta domstol förklarade några timmar senare avskedandet ogiltigt, återinsatte Romeo Vásquez och beslagtog valmaterialet.

Utanför presidentpalatset samlades en stor folkmassa som sedan, tillsammans med presidenten, begav sig till den militärflygplats där valmaterialet var beslagtagit av domstolen. I strid med domstolsordern, men utan soldaternas ingripande, lastade de över valmaterialet i taxibilar som körde ut det till landets vallokaler. Natten mellan lördagen och söndagen den 28 juni stormades presidentpalatset av beväpnad militär som tvingade president Manuel Zelaya ombord på ett plan till Costa Rica.

Både militären och Högsta Domstolen förklarade att militären agerat på domstolens direkta order. Förutom att arrestera Zelaya hade de order att ånyo beslagta det stulna valmaterialet. Kongressen samlades under söndagen och valde talmannen Roberto Micheletti till president eftersom denne enligt grundlagens successionsordning stod på tur, då vicepresidenten redan hade avgått. Under parlamentets sammanträde framhölls ett dokument där Manuel Zelaya avsade sig posten som president. Detta påstods dock senare vara falskt.

Högsta Domstolen hade beordrat militären att arrestera den fd presidenten, vilken hade upphört att vara president i samband med att han publicerade dekretet PCM-020-2009. Enligt §239 andra stycket i grundlagen upphör nämligen presidenten att vara president "omedelbart" om han ens förordar att ändra första stycket, vilket domstolen den 27 maj hade funnit att den så kallade opinionsundersökningen gjorde.

Den s…