Pakistan

(29° 69°)

Pakistan, formellt Islamiska republiken Pakistan (English: Islamic Republic of Pakistan; Urdu: اسلامی ﺟﻤﻬﻭرﻳہ پاکستان), är ett land i Sydasien. I juli 2016 var Pakistan det sjätte folkrikaste landet i världen med en befolkning på cirka 193 miljoner. Det gränsar i öst till Indien, i norr till Kina, i nordväst till Afghanistan och i väst till Iran. I söder har landet en kust mot Arabiska havet, och delar där en sjögräns med Oman. I området har det mycket länge funnits jordbruk och cirka 2600–1500 f.Kr. dominerades det av Induskulturen. Från 1858 ingick nuvarande Pakistan i Brittiska Indien och 1947 blev landet självständigt. Majoriteten av invånarna är muslimer, vilket avspeglas i landets formella namn.

Historia

Förhistoria

Det geografiska området för dagens Pakistan har i flera årtusenden varit plats för jordbruksbaserade kulturer. De tidigaste arkeologiska bevisen är stenverktyg från den soaniska kulturen under början av äldre stenåldern. Från mitten av 2000-talet f.Kr. och uppskattningsvis 1000 år framåt dominerade Induskulturen med sina, vid Indusfloden belägna, städer Harappa och Mohenjo-daro. Denna kultur antas i betydande grad ha influerat de senare invandrande indoarierna.

Antiken

Den vediska civilisationen (1500–500 f.Kr), skapad av indoarierna, lade grunden till hinduismen som kom att bli djupt förankrad även i dagens Pakistan. Därefter styrdes området av en rad storriken, till exempel akemenidiska Perserriket från cirka 519 f.Kr, därefter Alexander den stores rike från 326 f.Kr. Efter Alexander den stores död splittrades hans rike omgående och dagens Pakistan regerades av två av hans generaler, satraperna Eudemus och Peithon, men erövrades under 310-talet f.Kr. av Mauryariket. Efter Ashokas död kollapsade Mauryariket runt år 185 f.Kr. varpå Demetrios I av Baktrien invaderade och grundlade det Indo-grekiska riket. Efter detta rikes sammanbrott runt år 10 övertog den indo-skytiska dynastin herravälde över regionen och avlöstes av kushanerna fram till cirka år 400.

Medeltid och tidig modern tid

Palariket (700-talet till 1100-talet) var det sista buddhistiska rike som styrde dagens Pakistan tillsammans med resten av den indiska subkontinenten. Den arabiske härföraren Muhammad ibn Qasim erövrade området år 711 vilket i dagens officiella historieskrivning betecknar grunden för Pakistan.Efter den islamska erövringen spreds islam i regionen och sufiska missionärer bidrog till att konvertera större delen av befolkningen. Därpå följde en lång rad muslimska dynastier och riken, inte minst under Delhisultanatet (1206-1526), innan Mogulriket övertog kontrollen, vilket medförde en indo-persisk kulturell guldålder. Under 1700-talet försvagades Mogulriket gradvis och i maktvakuumet bildades Sikhiska riket som under 1800-talets första hälft erövrades av det Brittiska Ostindiska Kompaniet, vars kolonialherravälde även sträckte sig till dagens Pakistan.

Modern tid

Från början av 1800-talet var mycket av dagens Pakistan tidvis omstritt mellan Brittiska ostindiska kompaniet och det afghanska Durraniriket men britterna konsoliderade sina nya territorier. När kolonin Brittiska Indien skulle avkoloniseras valde britterna att dela den efter grovt dragna religiösa linjer, något som man hade samlat stöd för från den muslimska befolkningen och det största muslimska partiet All India Muslim League under ledning av Muhammed Ali Jinnah som uttryckte oro för den hinduiska majoritetens dominans. Två självständiga stater bildades 1947, den hindudominerade Dominionen Indien respektive den majoritetsmuslimska Dominionen Pakistan. Jinnah blev Pakistans förste generalguvernör och landet förblev ett samväldesrike under den brittiska kronan fram till monarkins avskaffande 1956. Vid självständigheten 1947 omkom hundratusentals i de våldsamma upplopp som bröt ut då över 14 miljoner människor panikartat flyttade åt båda håll över den nya gränsen vilket tillsammans med kriget om Kashmir samma år skapade misstro mellan Indien och Pakistan.

1958 genomfördes den första av en rad militärkupper i landet då presidenten Iskander Mirza upphävde konstitutionen för att kort därefter själv störtas av general Ayub Khan. Under kalla kriget fick Pakistan nära relationer med Folkrepubliken Kina med grund i deras gemensamma motstånd mot Indien. Då Indien stod nära Sovjetunionen fick Pakistan även stöd av USA, och när USA och Kina förbättrade sina relationer 1972 spelade Pakistan en roll som medlare. Den geografiskt avskilda provinsen Östpakistan bröt sig efter 1971 års befrielsekrig loss och bildade den nya staten Bangladesh. Under 1980-talet var landet en religiöst konservativ militärdiktatur under general Zia-ul-Haq och fick stort stöd av USA under Ronald Reagan för att hjälpa mujaheddingerillan i angränsande Afghanistan bekämpa det landets regering efter Sovjetunionens intervention 1979. När Pakistan testade kärnvapen 1999 lät Clintonadministrationen dock införa vissa sanktioner vilket försämrade de bilaterala relationerna.

På senare år har Pakistan befunnit sig i storpolitikens centrum, under 1990-talet genom samarbetet med och stödet till talibanrörelsen i Afghanistan. När talibanerna 1996 utropade Islamiska emiratet Afghanistan fick de diplomatiskt erkännande av bland annat Pakistan. Under USA:s krig mot terrorismen förbättrades dock relationerna till supermakten igen och Pakistan gav sitt stöd till invasionen av Afghanistan 2001.

Pakistan är ett av världens farligaste länder för kvinnor. Män i Pakistan utsätter också kvinnor för höga nivåer av våld och diskriminering. En femtedel av alla mord är hedersmord.

Politik

Konstitutionell struktur

Enligt 1973 års konstitution är Pakistan en förbundsrepublik men har genom åren skiftat mellan semipresidentiellt och parlamentariskt statsskick beroende på hur mycket makt som delegerats till statschefen. År 2010 röstades ett artonde författningstillägg igenom som fråntog presidenten flera politiska befogenheter och reducerade ämbetet till en i stort ceremoniell statschef, varvid landet återigen fick ett parlamentariskt statsskick där den politiska makten vilade hos regeringschefen. Landet är en flerpartidemokrati och håller regelbundna val men har under en lång tid i historien varit en periodvis växlande demokratisk stat och en auktoritär militärdiktatur. Militära statschefer som styrt efter statskupper har varit fältmarskalk Mohammad Ayub Khan 1958-1969, general Yahya Khan 1969-1971, general Zia-ul-Haq 1978–1988, samt general Pervez Musharraf 1999–2008. Flertalet av Pakistans presidenter har varit folkvalda, men under Pakistans 57 år som republik (1956–2013) har statschefen under 34 år styrt som militärdiktator. I praktiken besitter militären, storgodsägare, industriledare och traditionella klanledare stor makt över det politiska livet. Korruptionen i landet är utbredd men minskade relativt sett under 2013.

Pakistan är medlem i Samväldet. Efter kriget i Östpakistan stod man dock utanför ett tag (perioden 1972-1989); vidare var landet uteslutet mellan 1999 och 2004 på grund av en militärkupp. Landet uteslöts ur Samväldet igen under sex månader från november 2007, men är sedan 12 maj 2008 åter medlem.

Parlament och partier

Pakistans parlament har ett tvåkammarsystem där ledamöter i överhuset, Senaten, väljs av provinsförsamlingar och ledamöter i underhuset, Nationalförsamlingen, väljs enligt ett majoritetsvalsystem. De två största partierna är socialdemokratiska Pakistans folkparti och konservativa Pakistanska muslimska förbundet (stöttat av det militära Pakistan). Dessa två har historiskt omväxlande haft regeringsmakten, i parlamentsvalet i maj 2013 vann PML-N en absolut majoritet i Nationalförsamlingen.

I Pakistan har perioder av skör demokrati avlösts av långvarigt militärt maktinnehav. Så sent som 2013 genomfördes det första demokratiska maktskiftet. Sedan sommaren 2018 är Imran Khan premiärminister för en regering som domineras av hans parti Pakistans rörelse för rättvisa (PTI). I valet i juli 2018 lockade han såväl unga stadsbor som konservativa islamister med löften om allt från korruptionsbekämpning inom eliten till stöd för Pakistans omstridda hädelselagar.

Administrativ indelning

Pakistan består av följande fyra provinser, två territorier och två speciella administrativa områden (båda i Kashmir). Dessa är vidare indelade i distrikt.

Provinser

• 1 Baluchistan
• 2 Khyber Pakhtunkhwa
• 3 Punjab
• 4 Sindh

Territorier

• 5 Huvudstadsterritoriet Islamabad
• 6 Federalt administrerade stamområdena

Speciella områden

• 7 Azad Kashmir
• 8 Norra området

Militär

Pakistans yrkesarmé består av lantstridskrafter med cirka 550 000 soldater, ett flygvapen med cirka 50 000 flygsoldater och en flotta med cirka 25 000 sjömän. En särskild krigsmaktsövergripande komponent är det strategiska kärnvapenkommandot (Strategic Plans Division) bildat 1999 på order av presidenten, general Pervez Musharraf.

Den pakistanska militären har kritiserats som en "stat i staten" och i landets historia har ett flertal militärkupper genomförts. Inte enbart den politiska makten ligger i händerna på de militära makthavarna, utan de kontrollerar även stora delar av ekonomin genom talrika militärägda företag, stora jordegendomar och officerare placerade i de viktigaste samhällsinstitutionerna. Militära pensioner är fem gånger så höga som de civila. Även direkt korruption är vanlig inom krigsmakten, men de rättsvårdande myndigheterna drar sig vanligen för att ingripa.

En särskild gren av den pakistanska krigsmakten utgörs av Inter-Services Intelligence (ISI), den centrala militära underrättelsetjänsten, vars chef alltid måste komma från armén. ISI har en rad uppgifter både inom och utom landet. Bland dessa kan nämnas övervakning av massmedia, politiska partier, utlänningar och diplomater samt internationell underrättelseinhämtning. ISI har ett särskilt ansvar för det pakistanska kärnvapenprogrammet. Ett flertal korruptionsa…